Östersjön 2

Östersjön och dess koppling till de baltiska länderna

Allt fler bottnar dör och algblomningen är en nästan årligen återkommande påminnelse om hur vårt hav mår. Övergödningen är för tillfället det största miljöproblemet i Östersjön. Tillrinningen av näringsämnen måste minskas för att Östersjön åter skall börja må bra. Många punktutsläpp har redan åtgärdats. Nu återstår utmaningen att minska de diffusa utsläppen av näringsämnen. Det finns många metoder för att minska utsläppen från jordbruket som är den största källan till läckage av näringsämnen.

De baltiska länderna har en lång historia i samspel med havet. Spår finns av bosättningar som är över 10 000 år gamla. Som många andra civilisationer började folkets utbredning längs vattnets kust, där det alltid fanns en födokälla. Idag bor över sex miljoner människor i de baltiska staterna och numera bor det även många i inlandet.

I takt med att populationen ökade så ökade behovet av mat och, i takt med detta, även användningen av gödningsmedel. Då Östersjön är ett hav med bräckt vatten (en kombination av söt- och saltvatten) så är dess ekosystem redan känsligare än många andra hav. Detta i kombination med att den enda passagen för att få in färskt vatten är vid Kattegatt (det tar ca 30 år för att vattnet i Östersjön ska bytas) och avrinningen och dumpningen av miljögifter från länderna rund havet har gjort att havet är döende.
Östersjön har idag ett område som tar upp en fjärdedel av ytan som har bottendöd (syrebrist). Idag är det konstaterat att det finns 34 starkt utrotningshotade arter, och även de vanligare arterna har minskat med ca 30 procent.

Idag är det självklart att det inte finns en enkel lösning för Östersjöns tillstånd. Länderna runt havet, Danmark, Sverige, Finland, Ryssland, Estland, Lettland och Litauen, Polen och Tyskland, arbetar tillsammans med EU för att minska utsläppen, men som situationen ser ut idag, så kan det vara för sent.

Det finns idag många olika samarbetsprojekt runt Östersjön men ingen gemensam policy för hur Östersjön ska återställas, men WWF vill

  • att det i samband med EU:s budgetreform skapas en långsiktigt hållbar jordbrukspolitik utan skadliga subventioner som övergöder Östersjön.
  • att EU:s fiskepolitik förändras så att fiskbestånden förvaltas genom ekosystembaserade långsiktiga förvaltningsplaner på regional nivå istället för genom årliga kvotförhandlingar.
  • att det skapas en integrerad havsförvaltning för hela Östersjön.

Även som privatperson så kan man hjälpa till för att bevara Östersjön. Det finns lika många sätt att göra detta, som det finns människor. Även om det bara är att använda miljövänliga schampon så är det ett steg för en bättre natur.

Östersjön är unik och detta är något som borde bevaras.

Mer information finns på:

http://www.havet.nu/

och

http://www.balticsea2020.org/