Ekonomin i Baltikum

Efter Sovjet

De baltiska staterna ändrade från planekonomi till marknadsekonomi i och med självständigheten under tidiga 90-talet. Ändringen till marknadsekonomi gjorde så att industri och jordbruk drabbades hårt och ledde till hög arbetslöshet. Fri prissättning ledde till skyhög inflation och kraftigt sjunkande reallöner.

Ekonomisk tillväxt

År 1994 började ekonomin växa igen tack vare investeringar från utlandet vilket gav ökad produktion och möjlighet att konkurrera på Europamarknaden. Under åren 2000-2007 hade de baltiska staterna stabiliserat ekonomin och blivit de snabbaste växande ekonomierna i hela Europa, och arbetslösheten sjönk så att den kom under EU:s genomsnittliga nivå.

Ekonomikrisen

Under den globala ekonomiska krisen (2007-2010) så blev ländernas ekonomi väldigt svag och de gick in i en lågkonjunktur som innebar att ländernas BNP sjönk med 13-17 %. Under 2009 ökade också arbetslösheten i alla tre länderna igen och Lettland blev beviljat ett stödlån av EU och Internationella valutafonden på 7,5 miljarder euro på villkor att landet skulle devalvera sin valuta.

Efter ekonomikrisen

Just nu räknas alla tre länderna som höginkomstländer av Världsbanken och under 2014 införde Estland och Lettland euron, Litauen kommer att införa euron under 2015. Litauens och Estlands BNP beräknas öka med 1,3 % respektive 1,8 % per år. Lettlands BNP kommer däremot att sjunka ytterligare 1 % per år.